Kom på en sak till.
Jag hade aldrig ägt en cykelhjälm förrns jag träffat min man, han gav den till mig i födelsedagspresent ett år. Jag fyllde 31 tror jag. Tyckte innerst inne att det var en riktig töntig present - vad hände med parfymer och fina smycken? Nej nu skulle det ut och cyklas med vurpollon. Käre värld så osnyggt.. Det var "före".
Efter:
Det gick några år och jag cyklar till jobbet i stort sett varje dag, det är 7 kilometer enkel väg. Varje dag knör jag på mig cykelhjälmen och det känns helt obekymrat. Tycker mer att jag signalerar "här kommer jag, jag är vuxen och jag tar ansvar!" Typ! Men idag blev det lite väl moget inser jag i efterhand.. Gjorde ett kort ärende på stan efter jobbet. Kom på först efteråt att jag tagit på mig hjälmen direkt utanför affären och sen cyklat rätt genom centrum - med hjälm!! Dessutom med beige trenchcoat! Säkert hundra personer som kunde se mig...
Käre värld, vad blir nästa steg i denna tantutveckling?
Man kan även slå sig på de korta rundorna!
SvaraRadera