En dag som jag helst stryker ur kalendern. Det är inte ofta jag känner så men idag har jag haft dåligt samvete för så mycket. Usch. Dåligt samvete att barnen behövde gå till dagis så tidigt och dåligt samvete för att jag inte hann på jobbet det jag tänkt att jag skulle hinna. Dåligt samvete för att barnen fick vara på dagis ända tills det blev mörkt, dåligt samvete att jag själv var för trött för att nappa på sonens fråga om han kunde få leka med en kompis efter dagis. Så lätt att bli ego då, de där timmarna med barnen är så otroligt värdefulla att de inte alltid är så enkelt att dela dem med någon då.. Blir så lätt att man säger nej och går hem istället. Att inte få se sina barn i dagsljus är en tråkig känsla och idag var det just så.. Ojojoj, det där mamma-samvetet blir så tungt ibland, att vilja så mycket men inte ha tiden eller orken alltid.
Dåligt samvete att jag såhär på kvällen hoppade av en planerad löp-runda, behöver ta tag i andra måste-saker hemma istället. Att springa hade säkert fått mig på bättre humör men idag blir det måstena som får styra.
Det blir en annan, ny, dag imorgon.
Oj jag vet precis vad du menar. Min 6 åring vill mer än gärna bara vara med kompisar direkt efter skolan. Ibland får han det och ibland inte. När jag väl säger nej för jag faktiskt vill hinna umgås lite innan kvällen är slut så blir det oftast bråk.
SvaraRaderaSvår balansgång det där med barnen och tid.