Då kan man andas igen..

Då kan man andas igen och ägna timmar åt att bejaka glädjen

eller begrunda sorgen

Man får välja själv och ta saker som de är,

är det jobbigt att tiden går och man blir äldre, eller kul att vara med?

Känner ni igen texten? Det är en text ur Elden av Lars Winnerbäck, han är gemensam favorit för både mig och min man. Just den här texten brukar jag komma på såna här dagar som idag, dagar när det är så varmt och det är så kvavt och varje rörelse är jobbig och svettig. Jag är ledig denna vecka så tillsammans med barnen tillbringade jag eftermiddagen inne med neddragna persienner i ett försök att få det så svalt som möjligt. Till slut kom åskan och regnet och det är då den här texten kommer; "då kan man andas igen...". Det är precis så det känns. Det blir svalare och temperaturen sjunker från 30 till 20 på en timme. Jag blir människa igen! Kunde se på barnen att de kände samma sak - sonen ställde sig på balkongen och bara njöt av att bli regnad på.

Det sover vi gott på!