En lite kallare vårdag idag men hur som helst så finns det gott om vårtecken direkt utanför huset. Efter jobbet, häcken:

Grannens krokusar i slänten..

Sonen, bygger bo till en liten geting som tydligen överlevt vintern. Fast helst ville han att det skulle komma en igelkott för att bo i boet. Eller en kanin. Eller kanske en snigel.


Och vem tror ni är stoltast!?
Vi har övat på att cykla utan stödhjul och vips så bara kan han det! Häftigt! Första kvällen när han liksom klarade att cykla flera hundra meter helt själv fast med pappa Jonas ett par tre meter bakom sig kunde man höra honom i kvarteret:
JAG KAN!!! TITTA JAG KAN!!!
Glädjen och stoltheten som en sol i ansiktet på honom. Vem är egentligen stoltast, han eller jag:-)? Jag blir så otroligt glad för hans skull, superhäftigt att få se sin kille lära sig massor av grejer och bli så stor (lätt att bli lite blödig ett par dagar innan deras födelsedagar tycker jag. Tycker ni? )
Han rusade in på dagis morgonen efter och utropade högt, glatt och stolt..
JAG KAN CYKLA NU!! UTAN STÖDHJUL!! HELT SJÄLV!!
Hermanlycka.
Mammalycka.