Ja, det blev en eftermiddagstur till simhallen i eftermiddag istället för skridskor - alla nöjda och glada med det. Känner vid såna fina tillfällen som idag hur lycklig jag är för mina (våra!) fina barn och hur häftigt det är att se hur de utvecklas. Edith guppade runt med armpuffar på och kunde helt själv sparka med benen även om hon helt tydligt inte ville vara långt bort från mig. Tog sig själv från den grunda delen och fann sig i att helt plötsligt inte ha botten under fötterna. Ville helst vara kvar i vattnet hur länge som helst, dock fick hon finna sig i att bli upp-plockad när hennes små tänder nästan skallrade inne i munnen. Glad - nöjd - skrattande! Goa goa underbara lilla tjej..
Herman som var helt bekväm med att ha simdyna på ryggen och simmade för att allt han kunde - fram och tillbaka i bassängen flera gånger. "Bara en gång till, mamma". Lyckan lysande ur de blå ögonen när han verkligen inser att han kommer fram för egen maskin och han både fixade att svänga och att stanna i vattnet! Han växte den stunden. Plus att allt vatten som sköljer över huvud och ögon inte stör honom ett dugg, bara blinkar och simmar vidare. Goe goe underbare lille människa!
Det är det som är det bästa med barn...att de ropar ut sin glädje så där:). Ibland skulle vi ju göra det med...:) kanske:). Härligt att ni hade en så kanondag tillsammans iaf det är det bästa och viktigaste!
SvaraRaderaKramar
Låter som en härlig dag i simhallen.
SvaraRaderaMan blir så glad i hela ens väsen när ens barn lyckas - det finns liksom inget bättre!
SvaraRaderaHihi! Man blir galet stolt över de små liven. Och han blir stolt över sig själv förstås. Underbart! :-D
SvaraRadera