Jag skrev igår att jag funderar på en tur i längdspåret, vi har bara några hundra meter dit. Jag är fullt medveten om att de trehundra meter som sonen gjorde inte kan tillgodoräknas mig utan att jag behöver åka några kilometer själv för att vara godkänd.. Känner av läget lite, den här helgen tenderar visst att gå i lathetens tecken så jag är lite osäker på hur långt min egen motivation tar mig..
Nu lunch!
He he! Tänk på att 300 m i barnens värld är 3 km i en vuxenvärld... ;-))
SvaraRaderaHa, ha, ha...ja, det brukar vara fikat som är det viktigaste på utflykten. Man behöver inte gå så långt, eller åka, bara man fikar. :)
SvaraRaderaKramar Kicki
Japp - allt annat är sekundärt - FIKAT är viktigast!!! Hi hi
SvaraRadera